Pelletering
Svårigheterna att elda spannmål och skillnader i kvalitet mellan olika leveranser av spannmålen gör att allt fler börjar titta på möjligheten att först pelletera spannmålet innan man eldar det. Då kan man samtidigt även blanda in billigare biprodukter (som kan täcka pelleteringskostnaden) och samtidigt optimera bränslets förbränningsegenskaper. Från Äfabs horisont ser vi pelleteringen som det som behövs för att kunna skapa en homogen produkt som fungerar även som handelsvara utanför den egna gården. I och med att bränslet körs genom en pelletspress kan man tillsätta olika former av additiv som åtminstone teoretiskt skulle kunna binda t ex svavel och klorider. På sikt kan man även tänka sig att ta med halmen i processen och kontraktsodla speciellt lämpade grödor för energiändamål.
Avrens från spannmål ett bra alternativ att tillsätta vid pelletering av Agropellets.
Av spannmål går det t.ex. utmärkt att tillverka etanol, och av raps går det att göra mer än foder och margarin. Etanol kan man blanda med bensin, och rapsolja (RME) kan man blanda med diesel. I båda fallen alldeles utmärkta bränslen att köra bil på. Och det som blir kvar sedan man tillverkat drivmedel kan antingen rötas till biogas, användas som foder eller pressas till pellets för att eldas. En fullstor pelletsfabrik i Mönsterås är sedan flera år tillbaka i drift och tillverkar en eldningsbar pellets (fungerar åtminstone i många av dagens pannor) med bark som råvara. Genom pelleteringen minskar även transportbehovet. I takt med att djurbesättningarna minskar och RME-efterfrågan ökar så finns redan idag ett litet men ökande överskott av rapskaka. Lönsamheten att pressa rapskaka är avhängigt på att man också samtidigt får en avsättning för rapskakan.
Rapskaka har på grund av sitt oljeinnehåll många goda egenskaper för energiproduktion.
Rapskaka har på grund av sitt oljeinnehåll många goda egenskaper för energiproduktion. Vi har även sett att en mindre inblandning av rapskaka (10- 15 %) i en spannmålspellets markant förbättrar såväl tändningsförloppet som förbränningen. Troligen kan rapskakan även fungera som binde- och smörjmedel vid pelletsproduktion.
Rapskakan innehåller 4- 8 ggr mer svavel än spannmål vilket ökar risken för korrosion. Främst av denna anledning ser vi att rapskakan i första hand används som ett tillsatsmedel i pelletsproduktionen och därför inte eldas direkt.
Det kan tyckas vara en omväg att göra pellets med spannmålskärna som bas. I princip är ju redan kärnan ”naturens egen pellets”. Men ju mer vi arbetat med tekniken desto mer inser vi att pelletering av spannmål är en framkomlig väg att lösa många av de problem som finns kvar att lösa. Omvägen liknar allt mer en genväg.