Vi vill alla behålla vårt öppna jordbrukslandskap och den sysselsättning detta ger i vår landsbygd.
Samtidigt måste vi vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Dagens
höga energipris på framförallt olja och el i kombination med det låga pris som marknaden
betalar för spannmål och annan jordbruksgröda, samt det stora överskott som finns på marknaden,
borgar för att jordbruksgrödor kommer att blir en allt vanligare energibärare. Spannmål som av någon anledning inte kan användas
för livsmedelsproduktion. På sikt kan man också tänka sig att man kommer att odla grödor som
redan från början är anpassade för energiproduktion. Idag odlas t ex salix och hampa för detta
ändamål, men det kan naturligtvis bli frågan om andra och nya förädlade sorter i framtiden. Här
har företag som Skånefrö AB tillsammans med andra växtförädlare i Europa redan börjat titta på
olika möjligheter till växtförädling. Förutom de rent ekonomiska och etiska aspekterna på att elda spannmål så finns det andra
parametrar som är värda att titta på.
Om/När vi väljer att använda spannmål för energiproduktion så är det i första hand spannmål av
sämre kvalitet som går till förbränning.
Växthuseffekt och Energibalans
Det är ingen tvekan om att energi från jordbruksmark har
mycket positiva effekter för klimatfrågan. Biomassan är
koldioxidneutral då förbränningen i princip släpper ut lika
mycket koldioxid som växten under sin tillväxt har bundit.
Om man ersätter fossila bränslen med energi från jordbruket
minskar man utsläppen av växthusgaser.
På marginalen minskar utsläppen av växthusgas även om
man ersätter elvärme. Eftersom nordisk vattenkraft och
svensk kärnkraft är billigare att producera än kolkondensproducerad
kraft i omvärlden, kommer en minskad elförbrukning
av el inom Sverige att leda till att motsvarande
mängd el frigörs med svensk energibalans. Det betyder i
förlängningen att den elen kommer att säljas i Europa och
ersätta kolproducerad el.
Varje kilowattimma svensk elvärme
som ersätts med biomassa innebär därför i princip
att man någonstans i systemet slipper elda tre kilowattimmar
kol för att producera den elen.
Ibland får man höra av mindre insatta personer att energibalansen för t ex havre är dålig. Det vill
säga att det skulle behövas så mycket fossil energi i form av diesel och handelsgödsel i förhållande
till vad spannmålen innehåller att energivinsten bara är marginell.
KanEnergi Sweden AB har för LRF:s räkning analyserat energibalansen för havre odlat i Västra
Götaland, avsett för bränsle. Resultatet visar att det totala behovet av fossil energi (t ex olja)
för att odla 1 ha havre med en avkastning på 5 ton är ca 3 500 KWh. Då har hela kedjan från
tillverkning av lantbruksmaskiner, utsäde, växtnäring, växtskydd, jordbearbetning, skörd till torkning
och transporter med i beräkningen.
Med normalt energiinnehåll så motsvarar havreskörden ca 20 600 kWh vilket ger ett utfall på 5,9
gånger energiinsatsen. Skulle man t ex via pelletering även utnyttja all halm som bränsle blir
energiutbytet nästan det dubbla. Man skulle lite populistiskt kunna påstå att en havreåker med
590 % verkningsgrad är nästan dubbelt så bra som en bergvärmepump som ”bara” når 300 %.
På samma sätt är det många som tror att det går
åt stora mängder energi för att tillverka pellets av
exempelvis sågspån. Här har PiR (Pelletsindustrins
Riksorganisation) tittat på hur energibalansen
ser ut från rå sågspån till färdig pellets i slutanvändarens
lager.
Även om man utgår från rå sågspån så finns hela
87 % av energiinnehållet kvar när pelletsen finns
hos användaren. Den största förlusten är de dryga
9 % av energiinnehållet som går åt för att torka
råvaran.
Men även torkningen sker till nästan 100 % med
bioenergi. Man eldar helt enkelt de råvaror som
inte duger för pelletsproduktion för att producera
den värme som går åt till torkning.
Insatsen av fossil energi är i de 2,5 % som går åt till transport av det färdiga bränslet och ev den
elström som går åt för att driva pelletspressarna.
Energifördelning pelletsproduktion
Total energiinsats i produktion och leverans av pellets
